2 Köra BVE 2

2.1 Målsättning

Hur noga man vill vara att köra på ett bra sätt är upp till den som använder programmet. Det är möjligt att köra för fort, förbi stoppsignaler osv. Simuleringen avbryts inte, och någon urspårning händer inte även om en situation skulle ha orsakat det i verkligheten.

För den som vill efterlikna verkligheten och försöka köra så bra som möjligt erbjuder programmet flera sorters hjälp:

  1. Hjälpmeddelanden i form av varningar eller uppmaningar
  2. Indikering av
    • Krafter vid inbromsning eller fartökning
    • Om hjulen slirar
    • Hur tidtabellen hålls
    • Hur nära målpunkten stopp sker på en station
  3. Indikering av passagerarnas (miss)nöje med färden

Passagerarnas humör påverkas negativt av framför allt kraftiga inbromsningar, förseningar och missade stationer. Även ryck vid en allt för aggressiv start är negativt.

Körning över största tillåtna hastighet eller körning mot rött påverkar inte passagerarnas humör om dessa fel inte märks genom att färden blir skakig eller tåget nödbromsas av säkerhetssystemet som finns på vissa banor och fordon. Däremot ger programmet varningsmeddelanden för den typen av fel, och i verkligheten är den typen av fel mycket allvarligare än att vara försenad eller köra ryckigt eftersom en olycka mycket väl kan hända då.

Sammanfattningsvis: Glada passagerare och inga varningsmeddelanden om fortkörning eller om att signaler inte blivit åtlydda är tecken på en bra körning.

2.2 Välja bana och fordon

Efter en normal installation finns en startikon för BVE på Windows skrivbord och en i startmenyträdet på platsen Start-Program-Mackoy-BVE. Använd någon av dessa för att starta BVE. En ruta kommer upp med frågan om du vill köra programmet i ett fönster Windowed eller i fullskärmsläge Full Screen. Välj Full Screen och tryck "OK".

Skärmbild av dialogen för val av fullskärms- eller fönsterläge
Bild 1: Val av fullskärms- eller fönsterläge

Nu kommer du till dialogen för val av bana och tåg. Under mappen Railway finns mappar för olika banor. Om du har många banor installerade finns en bläddringslist i höger kant av fältet. Använd den för att gå till banor som inte syns från början. Dubbelklicka på mappen för den bana du vill köra.

Skärmbild av dialogen föR val av bana
Bild 2: Val av bana att köra

När du öppnat mappen för den bana du vill köra, finns ett eller flera alternativ att välja på. Dessa visas i fältet nedanför det där man väljer bana.

Skärmbild dialaogen för val av alternativ för en bana
Bild 3: Exempel på flera alternativ för en vald bana

Om det finns flera alternativ kan skillnaden mellan dem vara vilket typ av tåg som simuleringen använder, om det är en expresstur (som bara ska stanna vid vissa stationer) eller en lokaltur som ska stanna vid alla stationer eller vilken del av banan som ska användas.

Genom att markera (ett vänsterklick med musen) ett alternativ, erhålls information om alternativet i fälten Route Overview och Train Overview.

Skärmbild av information om ett alternativ för en bana
Bild 4: Exempel på information om ett alternativ

När du bestämt vilket alternativ du vill köra, dubbelklicka på raden för detta alternativ för att välja det.

2.3 Förarplatsen

Förarplatsen är den vy du har i simuleringen. Du kan inte titta på tåget utifrån eller liknande. BVE är en ren körsimulator.

Skärmbild av vyn från förarplatsen i BVE
Bild 5: Förarplatsen i BVE

Utsikten och den del av förarpanelen som syns under vindrutan är avsedda att efterlikna verkligheten. De grå fälten längst ner och till höger innehåller också en mängd information men är inte avsedd att se realistisk ut.

2.3.1 Indikatorer  & reglage

2.3.1.1 Körreglagens lägen

Reglagens läge har nämnts tidigare i avsnitt 1.4.1. Det finns två varianter på dessa: Dels en variant när fordonet har separat körreglage och broms, dels när körreglage och broms är kombinerade till ett huvudreglage. I båda fallen finns ett separat reglage för fram och back.

2.3.1.1.1 Två reglage

Bild på den del av förarpanelen som visar körreglagens läge
Bild 6: Indikering av reglagens läge vid 2 reglage

Till vänster indikeras hur körriktningsreglaget är ställt:

Körriktningsreglaget ställs om med tangenterna uppåtpil och nedåtpil.

I mitten indikeras hur körreglaget är ställt:

Hur många steg körreglaget har varierar med vilket fordon som används, 3 till 5 steg är vanligt. Högre siffra innebär större pådrag (farten ökar).

Körreglaget styrs med tangenterna Z och A. Z ökar pådraget, A minskar pådraget.

Till höger indikeras hur bromsreglaget är ställt:

Hur många steg bromsreglaget har varierar med vilket fordon som används, 5 till 8 steg är vanligt. Högre siffra innebär större bromsverkan (farten minskar).

Bromsreglaget styrs på ett svenskt tangentbord med tangenterna . (punkt) och , (komma). Punkt-tangenten ökar bromsningen, komma-tangenten minskar den.

Nödbromsning sker genom att trycka * (stjärna). Notera att stjärnan på ett svenskt tangentbord sitter i ett läge som kräver att man håller nere shift-tangenten.

Dynamisk broms eller elbroms innebär att bromsning åstadkoms genom att elmotorn som driver fordonet kopplas om för att arbeta som generator. Tågets rörelseenergi omvandlas till elenergi som matas tillbaka till kontaktledningen vid eldrift eller får bli till värme i elektriska motstånd vid dieselelektrisk drift.

2.3.1.1.2 Ett reglage

Bild på den del av förarpanelen som visar körreglagens läge
Bild 7: Indikering av reglagens läge vid 1 reglage

Till vänster indikeras fram, neutral och back på samma sätt som vid 2 reglage. Körriktning väljs också likadant med uppåtpil och nedåtpil.

Till höger indikeras hur det kombinerade kör- och bromsläget, huvudreglaget, är ställt:

På samma sätt som vid 2 reglage varierar antalet bromssteg och pådragssteg med vilket fordon som används.

Huvudreglaget styrs med tangenterna A och Z på tangentbordet. Z minskar bromsningen eller ökar farten. A ökar bromsningen eller minskar farten.

Huvudreglagets funktion är sådan att om man minskar körreglaget med A-tangenten till läget N och fortsätter trycka A så börjar bromsningen att öka. Motsatsen händer när man trycker Z-tangenten, alltså när bromsen helt lossats till läget N och man fortsätter trycka Z börjar körreglaget stegas upp för ökad fart.

Nödbromsning sker i detta fall genom att trycka Q.

2.3.1.1.3 Äldre bromssystem

Det funktionssätt för bromsar som beskrivits ovan finns inte på gamla fordon. I stället för bromsverkan i olika steg finns bara 3 lägen + nödbroms:

Under körning när bromsarna ska vara lossade ska bromsarna vara i läge RL. När man vill bromsa ställs bromsreglaget i läge SV den tid som behövs för att en lagom hård inbromsning ska påbörjas. Då ställer man snabbt över bromsreglaget i läge LP för att hålla kvar denna bromsverkan.

Justeringar av bromsverkan under pågående inbromsning sker genom att flytta bromsreglaget till läget SV eller RL och därefter snabbt tillbaka till LP.

De tangenter som beskrivits för moderna bromssystem i tidigare avsnitt används även i detta fall för att kontrollera bromsarna.

Denna bromstyp kräver en del träning innan körningen blir bra. Om det finns en manometer (se avsnitt 2.3.1.4) som visar trycket i bromsledningen kan man ha hjälp av denna. Man lär sig då ungefär vilket tryck som är lämpligt för olika hårda inbromsningar.

2.3.1.2 Hastighetsmätaren

Hastighetsmätaren kan vara av visartyp eller med digital visning. Hastigheten mäts i de flesta fordon i [km/h], men undantag finns. Notera att det förekommer att fordon som är avsedda att användas på banor där hastigheten anges i [mph] har hastighetsmätare graderade i [km/h].

Bild på hastighetsmätare av traditionell typ med visare
Bild 8: Exempel på hastighetsmätare av visartyp

Bild på hastighetsmätare med digital visning, 3 siffror
Bild 9: Exempel på hastighetsmätare med digital visning

2.3.1.3 Dörrindikatorn

Dörrindikatorns uppgift är att visa om tågets alla dörrar är stängda eller ej. Tåget kan inte starta om inte alla dörrar är stängda. Dörrarna öppnas automatiskt (av konduktören eller passagerarna) när tåget stannat i rätt position på en station där det ska stanna enligt tidtabellen.

Bild på en dörrindikatorlampa på förarpanelen
Bild 10: Exempel på dörrindikatorlampa

Dörrindikatorn utgörs av en lampa. Vanligen betyder en tänd indikatorlampa att dörrarna är stängda. Motsatsen förekommer dock på vissa fordon. Det förekommer också att ett fordon har 2 lampor, en som indikerar öppna dörrar och en som indikerar stängda dörrar.

Det finns dessutom ett annat sätt att få reda på om dörrarna är öppna eller stängda, se avsnitt 2.3.2.3 Tid- och dörrindikering.

2.3.1.4 Manometrarna

Tryckluft används bland annat för tågens bromssystem. Det finns olika system för hur detta är ordnat. Någon beskrivning hur detta fungerar ges inte här, annat än att det system som är vanligt i Japan inte fungerar på samma sätt som det system som används i Sverige.

Normalt behöver man inte ägna någon uppmärksamhet åt manometrarna (tryckmätarna) när man kör i BVE.

Vilka tryck som visar varierar mellan olika fordon, men följande tryck kan visas i BVE:

Vanligen visas trycket i enheten [kPa], men även enheten [kg/cm2] förekommer.

Bild på en manometer på förarpanelen
Bild 11: Exempel på manometer som visar trycket i huvudbehållaren (röd visare) och utjämningsbehållaren (svart visare)

Bild på en manometer på förarpanelen
Bild 12: Exempel på manometer som visar trycket i bromsledningen (svart visare) och bromscylindrarna (röd visare)

2.3.1.5 ATS-panelen

Det finns ett par olika typer av säkerhetssystem simulerade i BVE. Deras utformning följer Japansk standard. Säkerhetssystemens status indikeras på ATS-panelen.

ATS-S är ett system som ska hindra att ett fordon passerar en stoppsignal. När ett fordon närmar sig en signal som visar stopp startar ett ljudlarm som låter som en ringklocka. Om föraren inte kvitterar larmet och börjar bromsa inom 5 s sker nödbromsning. Om föraren däremot kvitterar larmet och börjar bromsa fortsätter endast en påminnelsesignal att ljuda som föraren inte får stänga av innan han stannat framför stoppsignalen.

Kvittering av det första ljudlarmet sker i BVE med tangenten för blanktecken. Avstängning av påminnelsesignalen när fordonet stannat sker med tangenten Insert.

ATS-P är ett system som ska hindra att fordon passerar en stoppsignal. Systemet beräknar en hastighetskurva där hastigheten minskas ju närmare stoppsignalen tåget är. Håller föraren en för hög hastighet (>10 km/h över den som beräknats) bromsas tåget med driftbroms tills rätt hastighet uppnåtts. Om man försöker passera en utfartssignal som visar stopp sker nödbromsning.

För den som vill läsa mer om dessa system finns en utmärkt artikel på engelska i tidningen Japan Railway & Transport Review nr 21, sidorna 44 till 50 (formatet är Adobe Acrobat).

Bild på ATS-panelen på förarpanelen, alla indikeringslampor tända
Bild 13: ATS-panelen

ATS-panelen har 10 indikeringslampor. De två nedersta lamporna har dock inte direkt med ATS att göra. Om fordonet inte är utrustat för alla funktioner är vissa lampor utan text.

ATS-systemet kan stängas av med tangenterna Shift+F2. Med tangenterna Ctrl+F2 aktiveras systemet igen. ATS är aktiverat från början när man startar en simulering i BVE. Om ATS däremot ingripit och gjort en nödbromsning måste systemet återställas genom att det stängs av och därefter aktiveras igen.

2.3.1.5.1 ATS

Lampan ATS lyser med orange sken när ATS-S är aktiverat.

2.3.1.5.2 ATS RUN

Lampan lyser eller blinkar med rött sken när ATS-S detekterat en signal som visar stopp och föraren ännu inte kvitterat ljudlarmet och påbörjat inbromsningen.

2.3.1.5.3 P POWER

Lampan lyser med grönt sken när ATS-P är aktiverat.

2.3.1.5.4 PTN APPROACH

Text saknas f.n.!

2.3.1.5.5 BRAKE RELEASE

Lampan lyser med fast sken i 60 s när föraren vid körning i ATS-P-läge begärt att ATS inte ska bromsa.

I BVE sker en sådan begäran genom att trycka tangenten End. Funktionen består i de 60 s som indikeringslampan lyser.

2.3.1.5.6 BRAKE APPLY

Lampan lyser med orange sken när ATS-P ingriper genom att bromsa.

2.3.1.5.7 ATS-P

Lampan lyser med grönt sken när ATS-P är aktiverat.

2.3.1.5.8 FAILURE

Lampan lyser med rött sken vid fel på ATS-enheten i tåget. Den tänds också en kort stund när man startar ATS-enheten från avstängt läge.

2.3.1.5.9 EB

Vissa fordon är utrustade med en variant på det som brukar kallas dödmansgrepp. Om inget reglage manövrerats på 1 min tänds EB-lampan med grönt sken och en larmsignal ljuder. Om den signalen inte kvitteras inom några sekunder antas föraren ha blivit sjuk eller somnat och nödbromsning sker.

Kvittering av EB-larmet sker genom att trycka knappen Delete.

2.3.1.5.10 CONST SPEED

En del fordon har en praktisk hjälpfunktion som automatisk håller; tågets hastighet (på samma sätt som farthållaren i en bil). Funktionen aktiveras genom att man trycker backstegs-tangenten (tangenten ovanför Enter). När funktionen aktiverats lyser CONST SPEED-lampan med orange sken.

2.3.1.6 Ljudsignaler

För att avge en ljudsignal, tuta, tryck tangenten Enter. Vissa fordon har olika signalljud. Om så är fallet, får man ett annat ljud genom att trycka tangenterna Shift+Enter.

En tredje variant finns, en kontinuerlig ljudsignal. Den är inte så vanlig, men det mest kända exemplet är den traditionella klämtande klockan på amerikanska lok. Den används som varning för tåg i rörelse på stationer, bangårdar o.s.v. Även några japanska tåg har denna funktion och kan spela en upprepad trudelutt som varning vid infart till en överfull plattform eller liknande.

Den kontinuerliga ljudsignalen, om den finns, kopplas in genom att trycka tangenterna Ctrl+Enter. Samma tangentkombination kopplar ur signalen igen.

2.3.1.7 Accelerationskraftsindikatorn

Eftersom man inte i ett simulatorprogram som BVE upplever de krafter som acceleration och inbromsning orsakar, finns en indikator för detta i programmet.

Indikatorn består av två delar: Dels en visare som visar de krafter passagerarna upplever och hur de upplevs, dels från änden av den visaren en linje som anger storleken av acceleration (fartökning) eller retardation (fartminskning).

Bild av accelerationskraftsindikator
Bild 14: Accelerationskraftsindikatorn

Visaren som anger passagerarnas upplevelse ändrar färg beroende på hur passagerarna påverkas. Grön visare anger en komfortabel upplevelse, medan för stora krafter och inte minst snabba ändringar (ryckig körning) får visaren att ändra färg till gul och i sämsta fall till rött.

Visarens utslag visar hur stor kraften är. Visarens riktning visar om det är en kraft som påverkar passagerarna att tryckas framåt eller bakåt (sett i tågets färdriktning). Ett stort rött visarutslag innebär förmodligen att sittande passagerare kan ha fallit från sätena och att alla stående passagerare torde ha tappat balansen.

Bild av accelerationskraftindikator vid acceleration   Bild av accelerationskraftindikator vid kraftig inbromsning
Bild 15 a: Indikering vid lugn fartökning:

Bild 15 b: Indikering av rycket i det ögonblick då tåget stannat efter att ha nödbromsats:

När farten ökas visas accelerationens storlek genom längden på den vita linjen som visas under änden på visaren för passagerarupplevelse, se exemplet i bild 15 a. Längre linje indikerar större acceleration och tvärtom.

När farten minskas visas retardationens storlek på samma sätt, men den vita linjen visas då ovanför änden på visaren för passagerarupplevelse, se exemplet i bild 14.

2.3.1.8 Kurvradie

Kurvradien för spårkurvor visas som en vit liten stolpe med spetsig topp med siffror intill som anger kurvradien i meter.

Bild på kurvradieindikering, en lite vit stolpe med spetsig topp med vita siffror
                     intill
Bild 16: Indikering av 500 m kurvradie

Symbolens ursprung torde vara att vid japanska järnvägar markeras kurvradier efter banan med en vit liten påle med svarta siffror på.

2.3.1.9 Lutning

Banans lutning, medlut (nedförsbacke) eller motlut (uppförsbacke), visas som en vit skylt på en stolpe. Skylten lutar uppåt från stolpen om det är motlut, och nedåt från stolpen om det är medlut. Lutningen anges i promille med vita siffror invid symbolen. En promilles lutning innebär att spårets höjdläge ändras 1 m för varje 1000 m spårlängd.


Bild 17: Indikering av 3,0 promilles motlut (uppförsbacke)


Bild 18: Indikering av 6,2 promilles medlut (nedförsbacke)

Symbolens ursprung torde vara att vid japanska järnvägar markeras lutning efter banan med en vit lutande skylt med svarta siffror på.

2.3.1.10 Nästa ljussignal

Signalbilden för nästa ljussignal indikeras på ett större avstånd från signalen än vad det är möjligt att se signalbilden vid banan i datorgrafiken. Under signalbilden visas också signalens nummer eller namn.

På så sätt kompenseras i BVE för att det inte går att se signalerna i datorgrafiken på lika långt avstånd som i verkligheten.

Bild av huvudljussignal med ett grönt och ett gult sken
Bild 19: Exempel på indikering av ljussignalbild

För betydelsen av olika ljussignalbilder, se avsnitt 3 Tavlor och signaler.

2.3.1.11 Nästa signaltavla

Signalbilden för nästa signaltavla indikeras på ett större avstånd från tavlan än vad det är möjligt att se tavlan vid banan i datorgrafiken.

På så sätt kompenseras i BVE för att det inte går att se tavlorna i datorgrafiken på lika långt avstånd som i verkligheten.

Bild av signaltavla med siffrorna 35 i svart på vit botten
Bild 20: Exempel på indikering av signaltavla

För betydelsen av olika signaltavlor, se avsnitt 3 Tavlor och signaler.

2.3.1.12 Nästa station

Namnet på nästa station visas strax innan man kommer fram till den.

Bild av stationsnamn som visas strax innan stationen
Bild 21: Exempel på indikering av namnet för nästa station

2.3.1.13 Stopplägesindikatorn

När man stannar på en station ska det ske inom 4 m från den uppehållstavla eller stopplatstavla som anger vart det ska ske. Det kan finnas flera sådana tavlor, man ska i så fall välja att stanna vid rätt tavla. Se vidare avsnitt 3 Tavlor och signaler.

Eftersom det är svårt att bedöma avstånd på någon meter när i en bild på datorns bildskärm, finns ett hjälpmedel i BVE för detta:

En gul linje som motsvarar stoppunkten(uppehålls- eller stopplatstavlan) rör sig i förhållande till accelerationskraftsindikatorns linje som här motsvarar tågets läge. Målet är att stanna så att de båda linjerna sammanfaller.

Bild som visar stoppunktens gula linje och tågets läge som motsvaras av
                     accelerationskraftindikatorns linje  Bild som visar stoppunktens gula linje och tågets läge som motsvaras av
                     accelerationskraftindikatorns linje  Bild som visar stoppunktens gula linje och tågets läge som motsvaras av
                     accelerationskraftindikatorns linje
Bild 22 a: Den gula linjen visar att stopp skett före stoppunkten
Bild 22 b: Den gula linjen visar att stopp skett exakt på stoppunkten
Bild 22 c: Den gula linjen visar att stopp skett efter stoppunkten

Om man råkar stanna >m för tidigt är det bara att köra fram tills stoppet sker på rätt plats.

Om man däremot stannar >m förbi stoppunkten, måste man ändra körriktning till Bakåt och backa tillbaka till rätt läge. Om man stannat långt förbi stoppunkten har man missat stationen och får lov att fortsätta till nästa. Detta får passagerarna på mycket dåligt humör.

När man stannat på en station får man reda på hur nära stoppunkten man lyckats stanna, eller om man stannat för långt ifrån denna, se avsnitt 2.3.2.2 Hjälpmeddelanden

2.3.2 Hjälp och extra information

Längst ner i bilden, till höger om menyvalsknappen finns några extra indikeringar:

2.3.2.1 Passagerarnas humör

Passagerarnas humör indikeras dels med ett glatt eller mindre glatt ansikte, dels en färgad skala. När passagerarna är nöjda är den färgade delen av skalan grön och ganska kort. Dess då mer deras tålamod prövas, dess då längre blir den färgade delen av skalan och färgen går mot rött.

Bildexempel på indikering av gott humör hos passagerarna
Bild 23: Indikering av passagerarnas humör, här är de nöjda

2.3.2.2 Hjälpmeddelanden

Under skalan för passagerarnas humör finns ett fält där olika meddelanden från programmet visas. Det rör sig om varningar, notiser och information. Hur mycket meddelanden som ska visas ställs in med ett menyalternativ, se avsnitt 2.3.4.3 Advice Settings (Inställningar för hjälpmeddelanden)

2.3.2.3 Tid- och dörrindikering

Genom att trycka tangenterna Shift+F3 visas i nedre högra hörnet aktuell tid i simuleringen samt om dörrarna är öppna eller stängda.

Tiden visas med siffror, medan dörrarnas läge visas med symboler:

I de flesta fordon finns också på förarpanelen en dörrindikeringslampa som fyller samma funktion, se avsnitt 2.3.1.3 Dörrindikatorn.

2.3.2.4 Bildhastighet

Genom att trycka tangenterna Shift+F3 2 gånger (eller 1 gång om man redan valt Tid- och dörrindikering enligt avsnittet närmast här ovanför) visas bildhastigheten i antal bilder per sekund [fps]. Detta kan vara av intresse t.ex. om man testar olika grafikinställningar och vill jämföra resultatet av dem.

2.3.3 Tidtabellen

Tidtabellen visas till höger i bilden när man trycker tangenten F4. För att gömma tidtabellen tryck F4 en gång till.

Om tidtabellen är för lång för att visas i sin helhet, kan man bläddra nedåt genom att trycka tangenterna Shift+ F4 och tillbaka uppåt genom att trycka tangenterna Ctrl+F4.

Bildexempel på en tidtabell
Bild 24: Exempel på en tidtabell

För de i tidtabellen listade stationerna/hållplatserna kan tider anges på olika sätt, vilket förklaras i tabellen här nedanför:

Tabell 1: Alternativ för tidsangivelser i tidtabellen
Angivna tider Utseende i tidtabellen
Betydelse
Ankomsttid och avgångstid Bild av rad i en tidtabell med både ankomst- och avgångstid angiven
                         för en station
Försening räknas i förhållande till ankomsttiden. Tåget får ej avgångssignal från konduktören före avgångstiden (men utfartssignalen kan mycket väl visa grönt tidigare)
Endast avgångstid Bild av en rad i en tidtabell med endast avgångstid angiven för en
                         station
Tåget får ej avgångssignal från konduktören före avgångstiden (men utfartssignalen kan mycket väl visa grönt tidigare). Försening räknas ej på denna tid
Röd pil Bild av en rad i en tidtabell med en röd nedåtriktad pil i kolumnen
                         för ankomsttid för en station
Stationen ska passeras utan stopp (om signalerna tillåter)
Endast ankomsttid Bild av en rad i en tidtabell där endast ankomsttid är angiven för
                    en station, och 2 svarta streck finns i kolumnen föR avgångstid
Resans slutstation, försening räknas i förhållande till ankomsttiden

Om man klickar med musen (ett vänsterklick) på en rad i tidtabellen flyttas simuleringen till den tiden och platsen som står på raden.

Om man klickar på den grå rektangulära knappen i nedre vänstra hörnet får man upp en meny med några olika alternativ.

Bild på menyn och knappen för att få fram menyn
Bild 25: Val av menyn

2.3.4.1 Select train (Välj tåg)

Visar dialogen för att välja bana och fordon enligt avsnitt 2.2 fr.o.m. bild 2.

2.3.4.2 Restart (Starta om)

Startar om den aktuella simuleringen från början (samma bana och fordon).

2.3.4.3 Advice Settings (Inställningar för hjälpmeddelanden)

Här anges hur mycket hjälpinformation om körningen som ska visas. Det finns 3 nivåer att välja på

  1. Beginner (nybörjarnivå)
  2. Intermediate (mellannivå)
  3. Advanced (avancerad nivå)

Val av högre nivå medför mindre mängd hjälpinformation.

2.3.4.4 Graphic Settings (Grafikinställningar)

Här finns 2 inställningar för grafiken. Inställningen Viewing Distance (siktavstånd) anger hur långt framåt man kan se grafiska objekt om ingenting är i vägen. Objekt längre bort visas inte.

Om rutan Disable fog effect (stäng av dimeffekt) är ikryssad stängs all ev. dimma av. Dimma förekommer inte i så många simuleringar.

Bild av dialogen för grafikinställningar
Bild 26: Grafikinställningar

Att ställa in siktavståndet på 600 m och låta dimma vara på (ej ikryssad ruta) ger bästa grafik. Men som med alla spelprogram så kräver bästa grafik mer prestanda av datorn än andra inställningar. Att minska siktavståndet leder oftast till en förbättring om bilden går hackigt, och man kan också prova att stänga av dimeffekten i detta fall.

2.3.4.5 Control Settings (Kontrollinställningar)

BVE styrs normalt från tangentbordet, men det är möjligt att använda en joystick eller en speciell kontrollenhet, TS Master Controller, som ansluts till datorns serieport.

Bild av dialogen för kontrollinställningar
Bild 27: Kontrollinställningar

Normalt används alternativet Asssign 1 för tangentbordet för att använda de tangenter som beskrivs på den här webbplatsen.

Spelkontrollen TS Master Controller finns förmodligen bara att få tag på i Japan. A-too Co. Ltd. i Shizuoka-shi har TS Master Controller i sin katalog för 15 000 ¥, vilket i september 2015 motsvarar ca. 1 090 SEK. Fler bilder finns på denna webbplats.

2.3.4.6 Display Mode Settings (Bildskärmsinställningar)

Visar dialogen för att välja att köra BVE i ett fönster eller i fullskärmsläge, se avsnitt 2.2 bild 1. Man kan inte byta bildskärmsinställning utan att avsluta och starta om programmet.

Om kryssrutan Show this dialog when program starts (Visa den här dialogen när programmet startar) är ikryssad kommer denna dialogruta upp varje gång BVE startas.

Om man kryssar av rutan och väjer ett bildskärmsinställning kommer BVE att startas med den valda bildskärmsinställningen varje gång utan att fråga. Man kan dock alltid välja att få tillbaka frågan vid programstart genom att, när programmet startat, välja Display Mode Settings på menyn och kryssa i rutan igen.

2.3.4.7 About (Om)

Visar versionsnummer för BVE och copyright-information.

2.3.4.8 Exit (Avsluta)

Avslutar programmet BVE.

2.5 Snabbreferens

Tabell 2: Tangenter för att styra BVE
Tangent Funktion
Då 1 körreglage finns
Z Minska broms/Öka pådrag
A Öka broms/Minska pådrag
Q Nödbroms
Då 2 körreglage finns
Z Öka pådrag
A Minska pådrag
. (punkt) Öka broms
, (komma) Minska broms
* Nödbroms
Körriktning
Uppåtpil Från neutral: Framåt
Från bakåt: Neutral
Nedåtpil Från neutral: Bakåt
Från framåt: Neutral
Ljudsignaler
Enter Ljudsignal nr 1
Shift+Enter Ljudsignal nr 2
Ctrl+Enter Kontinuerlig ljudsignal till/från
ATS
Blanktecken Kvittera ATS-S-larm
Insert Stäng av ATS-S påminnelsesignal
End Stäng av ATS-P-bromsning i 60 s
Ctrl+F2 Aktivera ATS-systemet
Shift+F2 Stäng av ATS-systemet
Övriga kontrollsystem
Backsteg Farthållare
Delete Kvittera EB-larm (Dödmansgrepp)
Tidtabellen
F4 Visa tidtabell till/från
Shift+F4 Bläddra nedåt i tidtabellen
Ctrl+F4 Bläddra uppåt i tidtabellen
Övrigt
F3 Indikering av passagerarnas humör till/från
Shift+F3 Växlar mellan följande information i nedre högra hörnet:
  1. Visa klocka och dörrstatus
  2. Visa grafikhastighet [fps] (bilder per sekund)
  3. Ingenting

Denna sida på svenska har visats 17101 gånger

Webbsidans HTML-kod är kontrollerad och befunnen vara korrekt HTML 4.01 (strikt) Webbsidans CSS-kod är kontrollerad och befunnen vara korrekt Webbsidan är efter bästa förmåga konstruerad för att vara tillgänglig
        för besökare med funktionshinder © Patrick Norqvist
Senast ändrad: 2015-sep-13
Webbsidan är skapad med anteckningar Webbserverprogrammet är Apache